Sjukhusbesök

Igår eftermiddag ramlade Elvira ner från trappan till Linnéas loftsäng. Ett fall på ungefär två meter. Enligt Linnéa, som såg det hela, slog hon inte i huvudet på en gång utan hon ramlade på rumpan och slog sedan i huvudet. L tröstade henne och lagom tills jag kom in i deras rum så hade hon slutat gråta. L hade henne i sin famn men släppte henne och då ramlade hon omkull. Jag hjälpte henne upp men hon ramlade igen. Tog upp henne och satte henne på hennes stol i köket men hon lutade sig framåt mot bordet med huvudet. L gick och hämtade vagnen och under tiden lyfte jag upp henne och hon verkade lite disorienterad. Ställde ner henne för att fixa till vagnen men då höll hon på att ramla omkull igen. 

Johan kommer hem precis när jag satt henne i vagnen och jag säger åt honom att ringa 1177 och fråga vad man ska göra. De säger åt oss att åka till Astrid Lindgrens barnsjukhus så vi kastar oss in i bilen, dumpar L hos min mormor och åker mot Preem för att tanka. Johan kollar på gps:en och det skulle ta oss minst 50 min att köra dit. Jag ringer 1177 och frågar vad vi ska göra och de säger åt oss att ringa 112. 

Kvinnan jag pratar med på 112 säger att hon skickar en ambulans som kommer och möter oss vid Preem. Sagt och gjort så kommer en ambulans med blåljus. Elvira och jag åker med ambulansen och Johan tar Volvon och kommer efter. Trots blåljus och sirener så tar det oss 10 min att åka från Moraberg till Salem på motorvägen. Ambulanssjukvårdaren som körde ambulansen tillkallade helikoptern och stannade i en fil precis innan Hallunda för att invänta den. Tungbärgare, vägassistanslastbil och en polisbil kom och hjälpte till att stoppa all trafik norrgående så att helikoptern kunde landa och plocka upp oss. Lillskrot som annars är rätt nyfiken lyfte knappt på blicken, varken i ambulansen eller helikoptern. Hon ville bara sova. 

Väl framme på Astrid Lindgren fick hon ligga under observation i ett par timmar. Hon somnade rätt fort och vaknade efter en stund och började spy. Läkarna tittade på henne ett par gånger och vi försökte få liv i henne vid undersökningarna men det gick så där. Hon fick en tablett mot illamående för att se så att det var hjärnskakning och inte någon blödning. När tabletten började verka piggande hon till och läkaren tyckte att vi kunde åka hem om vi lovade att väcka henne varannan timme. Så vi har gått i skift i natt. När vi fick åka hem så kunde hon iaf gå, även om det var lite vingligt. 

Idag har hon kräkts 3-4 ggr men nu verkar hon äntligen få behålla vätskan plus att hon har kissat. Så vi hoppas att det går åt rätt håll nu. 

Jag måste bara få berömma räddningstjänstens fantastiska insats och jag kände verkligen att de brydde sig om vår lilla tjej! Ambulanssjukvårdarna var helt underbara och verkligen kolugna och sjuksköterskan i helikoptern som tog hand om oss var outstanding! Vilka vardagshjältar! Nu var det som tur var inget värre än hjärnskakning men ändå så tog de hand om oss på ett väldigt proffsigt sätt. 

En trött Elvira på sjukhuset. 

Den här fina nallen fick hon i ambulansen.