Det händer en massa saker hela tiden, men ändå inget. Jag har börjat jobba igen. Det går över förväntan! Tränar kl 6 när gymmet öppnar, sedan hem för att duscha och hämta Linnéa. En rätt bra lösning faktiskt.
Sen har det väl egentligen inte hänt något speciellt men jag undrar vad jag gör för fel då folk verkar dra sig undan. Frågar men får inte ens något svar. Lågt tycker jag. Riktigt lågt. Tyvärr kan jag inte ge tillbaka med samma medicin då det inte är min grej att göra så. Mitt hjärta är större och jag orkar inte hålla på med sånt trams. Väx upp och var rak mot mig istället.
Just ja, jag sprang ju Tjejmilen med Linda förra helgen. Något som jag är OERHÖRT stolt över! Sprang dessutom under 70 minuter! Kan fortfarande knappt tro det! I januari orkade jag knappt gå 5 km i högt tempo, förra lördagen joggade jag i en mil.
Ja det känns hemskt när folk drar sig undan! Det gör så ont i hjärtat när man inte ens kan få en förklaring. Antagligen gör du nånting som gör andra människor avundsjuka, du kämpar och tar tag i saker. Medan andra kanske bara sitter hemma och önskar att dom hade viljan och orken att göra det.
SvaraRaderaHelt galet att du joggade hela tjejmilen! Jag vågar inte ens testa! Är rädd att jag ska tuppa av halvvägs haha