15 juli 2014

Tummen neråt

Nu kommer ett bittert och grinigt inlägg. Det måste få komma sånna oxå. Vill ni inte läsa så sluta nu.

Jag känner mig nere. Nere för att jag inte har tid, möjlighet eller råd att hålla på med det jag brinner för. Jag kommer inte ihåg när jag gjorde något JAG tyckte var riktigt roligt senast. Ja, jag tränar i princip varje dag. Men det gör jag inte för att jag tycker det är hysteriskt roligt och njuter varje sekund utan det gör jag för att jag inte vill se ut som en fet träskpadda. Som överviktig är man ju dessutom korkad enligt vissa. För att vara spinkig och göra korkade uttalanden är ju idealet... Men skit i det nu. Jag är lyckligt lottad som har en frisk och fin familj, inget snack om saken men ibland vill även jag göra roliga saker. Jag blir inte road av några karlar som jagar en boll på en plan eller spela på en dator eller vad det nu kan vara. Jag vet inte vart jag vill komma med det här inlägget. Vet bara att jag saknar min fina Molly och att hänga i garaget och på bilträffar. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar