21 februari 2012

Annan smärta

Träffade en av mammas vänner på Willys förut. En bra sådan, som låg henne varmt om hjärtat och som hon pratade om med kärleksfull röst. Det gjorde ont att träffa honom utan mamma för att hon kommer aldrig mer att träffa honom. Det gjorde ont att krama honom för hon kommer aldrig mer att krama honom. Det gjorde ont att prata med honom om mamma, just för att vi pratade om henne och inte med henne. Rätt ironisk att jag skulle springa på honom där och då, för jag hade åkt dit just för att köpa gravljus till mammas grav.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar