♥ Dag 8 – Ett ögonblick.

Jag kommer att beskriva två ögonblick. Ett ögonblick av sorg och ett av lycka.

1997, 5:e april. Jag ligger i sängen i mitt rum. Kvällen innan hade jag jobbat som DJ på ett stort disco som alla fritidsgårdar här i stan hade arrangerat. Vaknar av att mina småsyskon busar och någon av dem, tror det var Mimmi, säger: “Jag vill berätta för Sandra att morfar är död”. Mamma schasade iväg dem från min dörr i tron om att jag fortfarande sov. Jag trodde det var ett dåligt skämt så jag gick på toa och sedan in i köket. Frågade mamma vad mina syskon menade. Mycket riktigt så hade min gammelmorfar dött. Han dog på kvällen den 4:e april. Han betydde så otroligt mycket för mig och gör fortfarande. Jag grät och jag grät. Var hemma från skolan i en veckas tid. Fastän det snart har gått 14 år så saknar jag honom enormt mycket.

2010, 7:e januari. Efter en väldigt tuff graviditet så kom hon äntligen ut. Min underbara dotter. Redan då, när barnmorskan la upp henne på min mage, borde jag ha förstått att hon var en alldeles underbar unge. Inget gallskrik utan hon började jollra direkt. Hon är verkligen det finaste jag har och jag vill inte vara en dag utan henne.